Smärtsam saknad...
Världens bästa pappa! Du kommer alltid att han en
sådan otroligt stor plats i mitt hjärta och jag kommer
aldrig någonsin att glömma dig.
Jag har alltid varit och kommer alltid fortsätta att vara
stolt över att du är min pappa! Du är oersättlig...
25/8 - 2006, dagen som förändrade mitt liv för gott...
Evig Saknad...
Kan inte sluta att fundera...
Jag hade en föreläsning förra veckan som handlade om ECT (elbehandling) som är en metod som man kan använda sig av för att bota depressioner. Det var en intressant föreläsning, dock var jag fruktansvärt trött då jag hade jobbat natt. Fast det var tungt....riktigt tungt att lyssna på...
Min pappa hade bipolär sjukdom, eller manodepressiv sjukdom som det också kallas. De sista åren så var han mer eller mindre deprimerad hela tiden....o man kunde verkligen se på honom hur mycket han led av det. När jag och min syster skulle åka ner till Göteborg och hälsa på honom så märktes det verkligen hur mycket han försökte att orka o göra saker, hur mycket han försökte att vara glad, bara för vår skull....
Han fick testa mediciner efter mediciner men ingenting hjälpte honom tillräckligt för att han skulle må riktigt bra....och jag vet att det stressade honom...han talade mycket om hur gärna han ville känna att han mådde riktigt bra...det var evigheter sedan tyckte han. Det blev nog som ett stressmoment för honom...han pressade sig själv att må bra, att han skulle klara av saker och ting och istället för så blev det raka motsatsen....ett magplask tillbaka in i depressionen igen.....
Han träffade en rad olika läkare efter det att han flyttade till Göteborg, de första året så var det en ny läkare som han skulle berätta hela sin levnadshistoria för och "öppna" sig för så att de tillsammans skulle kunna komma fram till en genmensam "lösning" så att han skulle må bättre. Detta var enormt frustrerande för honom men till slut så fick han en jättebra läkare som han talade väldigt gott om och som var öppen för att testa olika metoder för att häva depressionen. Tre dagar innan han tog sitt liv så var han och träffade sin läkare som just talade om ECT, att detta kanske vore ett alternativ då han var deprimerad under en sådan lång period...
Jag frågade mannen som föreläste om det kostade mycket pengar med ECT-behandling då jag hört och dessutom sett vilka bra resultat det har på deprimerade människor. Han sa att det inte var någon billig behandling men fortsatte och sa: "Men det är kanske värt dom pengarna då det kan rädda liv....?"...
Då var inte tårarna långt borta....fan assåh.....av alla jävla läkare som min pappa träffade så var den sista den första som ens funderade på att ECT kanske kunde vara nånting för honom...3 JÄVLA DAGAR INNAN HAN TOG SITT LIV..... jag vet att jag inte borde tänka i dom banorna som jag gör men jag kan fan inte låta bli heller...för tyvärr så tror jag att min pappa hade varit i livet idag om han fått testa denna behandling tidigare....
Kommer aldrig kunna släppa den tanken....fucked up...
Min pappa hade bipolär sjukdom, eller manodepressiv sjukdom som det också kallas. De sista åren så var han mer eller mindre deprimerad hela tiden....o man kunde verkligen se på honom hur mycket han led av det. När jag och min syster skulle åka ner till Göteborg och hälsa på honom så märktes det verkligen hur mycket han försökte att orka o göra saker, hur mycket han försökte att vara glad, bara för vår skull....
Han fick testa mediciner efter mediciner men ingenting hjälpte honom tillräckligt för att han skulle må riktigt bra....och jag vet att det stressade honom...han talade mycket om hur gärna han ville känna att han mådde riktigt bra...det var evigheter sedan tyckte han. Det blev nog som ett stressmoment för honom...han pressade sig själv att må bra, att han skulle klara av saker och ting och istället för så blev det raka motsatsen....ett magplask tillbaka in i depressionen igen.....
Han träffade en rad olika läkare efter det att han flyttade till Göteborg, de första året så var det en ny läkare som han skulle berätta hela sin levnadshistoria för och "öppna" sig för så att de tillsammans skulle kunna komma fram till en genmensam "lösning" så att han skulle må bättre. Detta var enormt frustrerande för honom men till slut så fick han en jättebra läkare som han talade väldigt gott om och som var öppen för att testa olika metoder för att häva depressionen. Tre dagar innan han tog sitt liv så var han och träffade sin läkare som just talade om ECT, att detta kanske vore ett alternativ då han var deprimerad under en sådan lång period...
Jag frågade mannen som föreläste om det kostade mycket pengar med ECT-behandling då jag hört och dessutom sett vilka bra resultat det har på deprimerade människor. Han sa att det inte var någon billig behandling men fortsatte och sa: "Men det är kanske värt dom pengarna då det kan rädda liv....?"...
Då var inte tårarna långt borta....fan assåh.....av alla jävla läkare som min pappa träffade så var den sista den första som ens funderade på att ECT kanske kunde vara nånting för honom...3 JÄVLA DAGAR INNAN HAN TOG SITT LIV..... jag vet att jag inte borde tänka i dom banorna som jag gör men jag kan fan inte låta bli heller...för tyvärr så tror jag att min pappa hade varit i livet idag om han fått testa denna behandling tidigare....
Kommer aldrig kunna släppa den tanken....fucked up...
Återigen fredag...
GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN BROR! :)
Nu sitter man hemma hos älskade Ethii...har gjort tårta för första gången i mitt liv hehe ;P
Får la se om den går att äta eller inte, det visar sig hehe :)
Blir en lugn fredag för min del då jag ska upp kl 6 imorn bitti för att gå på praktik. Jobbigt att kliva upp men kul med praktik iaf :)
Pallar inte skriva nå mer nu...men jag önskar er alla en trevlig helg!
Ta hand om varandra!
Kramisar / Ida
Nu sitter man hemma hos älskade Ethii...har gjort tårta för första gången i mitt liv hehe ;P
Får la se om den går att äta eller inte, det visar sig hehe :)
Blir en lugn fredag för min del då jag ska upp kl 6 imorn bitti för att gå på praktik. Jobbigt att kliva upp men kul med praktik iaf :)
Pallar inte skriva nå mer nu...men jag önskar er alla en trevlig helg!
Ta hand om varandra!
Kramisar / Ida
