Irriterande dag...
Idag vaknade man kl 11 och ändå kände jag mig inte ett dugg utvilad. Kände redan då att detta inte skulle bli en av mina bättre dagar. Tog mig ner till skolan vid 13-tiden för att sitta med artiklarna till c-uppsatsen. Och det gick väl inte speciellt bra. Blir så less på dom där förbannade artiklarna, blir irriterad av att bara se dom! *gaah*
Men det är väl bara att försöka att hålla modet uppe när det gäller denna uppsats och allt vad den innebär, tror faktiskt att det kommer att bli kul också när man väl kommer igång. Sitter fast lite just nu, men det löser sig.
Ikväll har det även varit Elitseriepremiär i hockeyn: HV71- Frölunda.
Frölunda är ju mina grabbar och då matchen visades på tv så var man ju bara tvungen att kolla. Tyvärr så var det en katastrofmatch som slutade med förlust för mina grabbar, så himla irriterande. Förlust med slutresultatet 6-2. Tyvärr så var slutresultatet helt rättvist också, Frölunda var katastrofala och spenderade större delen av matchen i utvisningsbåset och där vinner man inga matcher. Men men, jag älskar mitt lag anyway och dom ska nog få ordning på sitt spel snart tror och hoppas jag.
Ta hand om er allihopa. Skriver mer när jag har något vettigt att berätta.
BiG HuGs 2 Ya All! /Ida
Men det är väl bara att försöka att hålla modet uppe när det gäller denna uppsats och allt vad den innebär, tror faktiskt att det kommer att bli kul också när man väl kommer igång. Sitter fast lite just nu, men det löser sig.
Ikväll har det även varit Elitseriepremiär i hockeyn: HV71- Frölunda.
Frölunda är ju mina grabbar och då matchen visades på tv så var man ju bara tvungen att kolla. Tyvärr så var det en katastrofmatch som slutade med förlust för mina grabbar, så himla irriterande. Förlust med slutresultatet 6-2. Tyvärr så var slutresultatet helt rättvist också, Frölunda var katastrofala och spenderade större delen av matchen i utvisningsbåset och där vinner man inga matcher. Men men, jag älskar mitt lag anyway och dom ska nog få ordning på sitt spel snart tror och hoppas jag.
ÄLSKA FRÖLUNDA INDIANS!
Ta hand om er allihopa. Skriver mer när jag har något vettigt att berätta.
BiG HuGs 2 Ya All! /Ida
Det var ett tag sedan...
Får väl börja med att ursäkta mig för att jag inte skrivit här på mer 2 månader nu, varför vet jag faktiskt inte, har bara inte blivit av. Men det ska bli ändring på det nu ska ni se :)
Ska väl börja med och berätta lite om vad som hänt under dessa 2 månader som jag inte skrivit en rad här.
I sommar har jag mest jobbat, i princip det enda vettiga jag gjort känns de som, men guuuuud så skoj jag haft och så mycket jag lärt mig. Känner verkligen att jag utvecklats ytterligare och detta har jag att tacka de underbara arbetskamrater som stått vid min sida under hela sommaren. Har lärt mig mycket och fått många roliga stunder på jobbet trots att det alla gånger inte är så himla lätt. Men när man arbetar med så duktiga och underbara människor som jag gjort så kan man inte annat än trivas och bara njuta av sitt arbete :) *Tack för en underbar sommar, Ni är BÄST*
Dessutom ska jag kanske berätta att jag klarade BÅDA tentorna som jag skrev i början av juni!!! Detta innebar att jag i sommar har arbetat som sjuksköterska, vilket var lite pirrigt i början men som gick jättebra och nu känner jag verkligen att jag kommer att klara av att arbeta som detta. Sommaren har gett mig något bättre självförtroende, vilket jag nog behövde. I och med att jag klarade båda dessa tentor så betyder det att jag inte har en enda tenta kvar att skriva innan jag tar examen vilket känns underbart! :D
Förutom att arbeta så har jag spenderat den övriga tiden med vänner och familj, festat en del men inte alls så mycket om man ska jämföra med hur jag festade tidigare :P hehe. Men skoj har jag haft då det väl blivit av !
För tillfället befinner jag mig i Göteborg där jag varit i 8 dagar nu sedan jag slutade att arbeta. Bor hos min farbror och njuter av ledigheten. Här tar jag det mest lugnt, umgås med släktingar och träffar lite vänner och har det bra. Jag är så oerhört tacksam att jag har så himla góa och underbara släktingar som jag har, bättre släkt får man verkligen leta efter. Personligen så tror jag inte att det går att finna någon bättre! :) ´Är så tacksam för att ni finns i mitt liv, ni betyder så oerhört mycket för mig och mitt liv. *Love You All*
Man börjar sakna kära familjen hemma och även vännerna, men ni klarar er nog galant utan mig och behöver nog få lite andrum från "knäppa Ida" :P *hehe*
Även fast man trivs och kommer överens superbra så tror jag att det kan vara bra att komma ifrån varandra lite då och då för att få känna saknaden efter varandra. Det är så lätt att det blir så att man tar folk för givet och det vill jag verkligen inte göra. Men ni är älskade och saknade, verkligen, men vi ses igen om en vecka.
Innan jag återvänder till Sundsvall så ska jag göra ett stopp i Stockholm under nästa helg vilket jag ser fram emot :D
Då blir det lite partaj, vilket ska bli skoj, sen ska de bli kul att träffa alla góa människor igen, var längesen nu. Får se hur många man hinner med, lär nog bli knappt med tiden men ska försöka att träffa så många som möjligt i allfall :)
Sköt nu om er allihopa och ha det så bra! Skriver snart igen, Lovar :)
*BIG Hugs 2 Ya All*
Ska väl börja med och berätta lite om vad som hänt under dessa 2 månader som jag inte skrivit en rad här.
I sommar har jag mest jobbat, i princip det enda vettiga jag gjort känns de som, men guuuuud så skoj jag haft och så mycket jag lärt mig. Känner verkligen att jag utvecklats ytterligare och detta har jag att tacka de underbara arbetskamrater som stått vid min sida under hela sommaren. Har lärt mig mycket och fått många roliga stunder på jobbet trots att det alla gånger inte är så himla lätt. Men när man arbetar med så duktiga och underbara människor som jag gjort så kan man inte annat än trivas och bara njuta av sitt arbete :) *Tack för en underbar sommar, Ni är BÄST*
Dessutom ska jag kanske berätta att jag klarade BÅDA tentorna som jag skrev i början av juni!!! Detta innebar att jag i sommar har arbetat som sjuksköterska, vilket var lite pirrigt i början men som gick jättebra och nu känner jag verkligen att jag kommer att klara av att arbeta som detta. Sommaren har gett mig något bättre självförtroende, vilket jag nog behövde. I och med att jag klarade båda dessa tentor så betyder det att jag inte har en enda tenta kvar att skriva innan jag tar examen vilket känns underbart! :D
Förutom att arbeta så har jag spenderat den övriga tiden med vänner och familj, festat en del men inte alls så mycket om man ska jämföra med hur jag festade tidigare :P hehe. Men skoj har jag haft då det väl blivit av !
För tillfället befinner jag mig i Göteborg där jag varit i 8 dagar nu sedan jag slutade att arbeta. Bor hos min farbror och njuter av ledigheten. Här tar jag det mest lugnt, umgås med släktingar och träffar lite vänner och har det bra. Jag är så oerhört tacksam att jag har så himla góa och underbara släktingar som jag har, bättre släkt får man verkligen leta efter. Personligen så tror jag inte att det går att finna någon bättre! :) ´Är så tacksam för att ni finns i mitt liv, ni betyder så oerhört mycket för mig och mitt liv. *Love You All*
Man börjar sakna kära familjen hemma och även vännerna, men ni klarar er nog galant utan mig och behöver nog få lite andrum från "knäppa Ida" :P *hehe*
Även fast man trivs och kommer överens superbra så tror jag att det kan vara bra att komma ifrån varandra lite då och då för att få känna saknaden efter varandra. Det är så lätt att det blir så att man tar folk för givet och det vill jag verkligen inte göra. Men ni är älskade och saknade, verkligen, men vi ses igen om en vecka.
Innan jag återvänder till Sundsvall så ska jag göra ett stopp i Stockholm under nästa helg vilket jag ser fram emot :D
Då blir det lite partaj, vilket ska bli skoj, sen ska de bli kul att träffa alla góa människor igen, var längesen nu. Får se hur många man hinner med, lär nog bli knappt med tiden men ska försöka att träffa så många som möjligt i allfall :)
Sköt nu om er allihopa och ha det så bra! Skriver snart igen, Lovar :)
*BIG Hugs 2 Ya All*
Återigen måndag
Då var de slut på denna helg och dagarna rusar förbi en som vanligt.
Har iaf haft en trevlig helg med vänner o partaj. Var skojsiiit :)
Nu känner man sig sådär lagomt seg..skulle bara vilja gå o lägga mig efter en hel dag på jobbet...men icke sa nice, måste städa o tvätta....*suck*
Så det är la bara o sätta igång misstänker jag. Kommer nog inte bli nå mer sugen om jag väntar en timme till innan jag sätter igång.
Ta hand om er!
*HuGs*
Har iaf haft en trevlig helg med vänner o partaj. Var skojsiiit :)
Nu känner man sig sådär lagomt seg..skulle bara vilja gå o lägga mig efter en hel dag på jobbet...men icke sa nice, måste städa o tvätta....*suck*
Så det är la bara o sätta igång misstänker jag. Kommer nog inte bli nå mer sugen om jag väntar en timme till innan jag sätter igång.
Ta hand om er!
*HuGs*
Kan man pusta ut nu?
Vill börja detta inlägg med att gratulera alla underbara vänner och fina människor som jag lärt känna som tog sin sjuksköterskeexamen igår! GRATTIS! Det har ni gjort superbra, hade önskat att jag stod där med er igår, men saker och ting blev som det blev för mig och jag får kämpa på en termin till...sånt som händer.
I alla fall, GRATTIS! Ni kommer bli superbra sjuksköterskor allihopa, det är jag helt övertygad om! Så fina och underbara människor som ni är!
Nu har man precis kommit hem efter att ha skrivit den andra tentan för denna vecka...förhoppningsvis, om jag har turen på min sida så är detta den sista tenta som jag skriver under denna utbildning, jag hoppas och önskar verkligen att så är fallet. *håller tummarna*
Men som alltid när man skriver dom där förbaskade tentorna så vet man aldrig hur det går....man vågar aldrig hoppas på för mycket. Jag bara hoppas att Gud är vid min sida nu....
Nu är det dags att lägga sig och försöka att sova några timmar, ska jobba inatt och innan man drar till jobbet så kommer mormor och morfar samt Mickes föräldrar hit och käkar middag. Så då kan de ju vara en fördel om man hunnit sova lite innan så att man pallar va vaken hela natten.
Ha det så bra allihopa! Njut av det fina sommarvädret!
*BiG HuGs*
I alla fall, GRATTIS! Ni kommer bli superbra sjuksköterskor allihopa, det är jag helt övertygad om! Så fina och underbara människor som ni är!
Nu har man precis kommit hem efter att ha skrivit den andra tentan för denna vecka...förhoppningsvis, om jag har turen på min sida så är detta den sista tenta som jag skriver under denna utbildning, jag hoppas och önskar verkligen att så är fallet. *håller tummarna*
Men som alltid när man skriver dom där förbaskade tentorna så vet man aldrig hur det går....man vågar aldrig hoppas på för mycket. Jag bara hoppas att Gud är vid min sida nu....
Nu är det dags att lägga sig och försöka att sova några timmar, ska jobba inatt och innan man drar till jobbet så kommer mormor och morfar samt Mickes föräldrar hit och käkar middag. Så då kan de ju vara en fördel om man hunnit sova lite innan så att man pallar va vaken hela natten.
Ha det så bra allihopa! Njut av det fina sommarvädret!
*BiG HuGs*
Då var en över...
Nu har man kommit hem efter att ha skrivit en av dom där förbaskade tentorna...den som kändes som den svåraste har man gjort nu....men har man klarat den?? Det är frågan som man kommer få vänta i veckor innan man får svar på....olidlig väntan...
Det jobbigaste när man skriver tentor är att jag aldrig har en känsla av hur det har gått....jag har verkligen ingen aning om hur det gick idag...har ingen aning om vad den inre känslan säger mig...det kan ha gått precis hur som helst...Jag bara hoppas att det har gått vägen...det absolut tråkigaste som jag pluggat under hela den här utbildningen har varit de här...metod och statistik, låter inte så kul eller hur?? Sen att man inte kan relatera till något heller gör det ännu svårare att förstå...aya...få la se hur de gick...visar sig om några veckor då resultatet kommer..
Nu är det bara och ladda om batterierna och fortsätta med plugget till tentan som är på torsdag....*suck*
Är så förbaskat jävla less på att plugga....vill bara börja jobba, vill bara komma bort från allt...
Vill bara tacka dig vännen för gott tentaplugg-samarbete under dom här dagarna, och tack för att jag fått mer eller mindre bott hos dig. Min älskade ängel Ethiii, love you bejb! Betyder så otroligt mycket för mig, att du finns värmer verkligen. Tack för allt! ('v')
Det jobbigaste när man skriver tentor är att jag aldrig har en känsla av hur det har gått....jag har verkligen ingen aning om hur det gick idag...har ingen aning om vad den inre känslan säger mig...det kan ha gått precis hur som helst...Jag bara hoppas att det har gått vägen...det absolut tråkigaste som jag pluggat under hela den här utbildningen har varit de här...metod och statistik, låter inte så kul eller hur?? Sen att man inte kan relatera till något heller gör det ännu svårare att förstå...aya...få la se hur de gick...visar sig om några veckor då resultatet kommer..
Nu är det bara och ladda om batterierna och fortsätta med plugget till tentan som är på torsdag....*suck*
Är så förbaskat jävla less på att plugga....vill bara börja jobba, vill bara komma bort från allt...
Vill bara tacka dig vännen för gott tentaplugg-samarbete under dom här dagarna, och tack för att jag fått mer eller mindre bott hos dig. Min älskade ängel Ethiii, love you bejb! Betyder så otroligt mycket för mig, att du finns värmer verkligen. Tack för allt! ('v')
* Vänskap som varar förevigt*
Det närmar sig...
Nu är det dags för tenta imorn o sen på torsdag...hur fan ska de gå egentligen??
Har nog aldrig känt mig så stressad någonsin som jag gör nu....
Det värsta är att de är inte bara allt plugg som cirkulerar i huvudet på mig, så mycket andra grejer också...
Önskar att man kunde lägga alla tankar o funderingar som man har i skallen åt sidan så att man bara har all fakta och information inför tentorna att brottas med....men det går ju lixom inte....tyvärr.. *suck*
Hoppas bara att dom här två tentorna ska gå vägen...vet inte vad jag ska ta mig till annars...det är så mycket som hänger på dom och fixar jag dom inte så vet jag inte vad som händer...
Snacka om att min hjärna haft mycket hjärngymnastik dom sista veckorna....nu återstår de bara o se ifall den tagit in någonting över huvudtaget eller om det är som potatismos, så som det känns.....visar sig snart..
Vill bara att detta ska vara över nu, detta är för påfrestande för mig, klarar inte många dagar till med denna press och stress över mig.....*gaah*
Smärtsam saknad...
Världens bästa pappa! Du kommer alltid att han en
sådan otroligt stor plats i mitt hjärta och jag kommer
aldrig någonsin att glömma dig.
Jag har alltid varit och kommer alltid fortsätta att vara
stolt över att du är min pappa! Du är oersättlig...
25/8 - 2006, dagen som förändrade mitt liv för gott...
Evig Saknad...
Kan inte sluta att fundera...
Jag hade en föreläsning förra veckan som handlade om ECT (elbehandling) som är en metod som man kan använda sig av för att bota depressioner. Det var en intressant föreläsning, dock var jag fruktansvärt trött då jag hade jobbat natt. Fast det var tungt....riktigt tungt att lyssna på...
Min pappa hade bipolär sjukdom, eller manodepressiv sjukdom som det också kallas. De sista åren så var han mer eller mindre deprimerad hela tiden....o man kunde verkligen se på honom hur mycket han led av det. När jag och min syster skulle åka ner till Göteborg och hälsa på honom så märktes det verkligen hur mycket han försökte att orka o göra saker, hur mycket han försökte att vara glad, bara för vår skull....
Han fick testa mediciner efter mediciner men ingenting hjälpte honom tillräckligt för att han skulle må riktigt bra....och jag vet att det stressade honom...han talade mycket om hur gärna han ville känna att han mådde riktigt bra...det var evigheter sedan tyckte han. Det blev nog som ett stressmoment för honom...han pressade sig själv att må bra, att han skulle klara av saker och ting och istället för så blev det raka motsatsen....ett magplask tillbaka in i depressionen igen.....
Han träffade en rad olika läkare efter det att han flyttade till Göteborg, de första året så var det en ny läkare som han skulle berätta hela sin levnadshistoria för och "öppna" sig för så att de tillsammans skulle kunna komma fram till en genmensam "lösning" så att han skulle må bättre. Detta var enormt frustrerande för honom men till slut så fick han en jättebra läkare som han talade väldigt gott om och som var öppen för att testa olika metoder för att häva depressionen. Tre dagar innan han tog sitt liv så var han och träffade sin läkare som just talade om ECT, att detta kanske vore ett alternativ då han var deprimerad under en sådan lång period...
Jag frågade mannen som föreläste om det kostade mycket pengar med ECT-behandling då jag hört och dessutom sett vilka bra resultat det har på deprimerade människor. Han sa att det inte var någon billig behandling men fortsatte och sa: "Men det är kanske värt dom pengarna då det kan rädda liv....?"...
Då var inte tårarna långt borta....fan assåh.....av alla jävla läkare som min pappa träffade så var den sista den första som ens funderade på att ECT kanske kunde vara nånting för honom...3 JÄVLA DAGAR INNAN HAN TOG SITT LIV..... jag vet att jag inte borde tänka i dom banorna som jag gör men jag kan fan inte låta bli heller...för tyvärr så tror jag att min pappa hade varit i livet idag om han fått testa denna behandling tidigare....
Kommer aldrig kunna släppa den tanken....fucked up...
Min pappa hade bipolär sjukdom, eller manodepressiv sjukdom som det också kallas. De sista åren så var han mer eller mindre deprimerad hela tiden....o man kunde verkligen se på honom hur mycket han led av det. När jag och min syster skulle åka ner till Göteborg och hälsa på honom så märktes det verkligen hur mycket han försökte att orka o göra saker, hur mycket han försökte att vara glad, bara för vår skull....
Han fick testa mediciner efter mediciner men ingenting hjälpte honom tillräckligt för att han skulle må riktigt bra....och jag vet att det stressade honom...han talade mycket om hur gärna han ville känna att han mådde riktigt bra...det var evigheter sedan tyckte han. Det blev nog som ett stressmoment för honom...han pressade sig själv att må bra, att han skulle klara av saker och ting och istället för så blev det raka motsatsen....ett magplask tillbaka in i depressionen igen.....
Han träffade en rad olika läkare efter det att han flyttade till Göteborg, de första året så var det en ny läkare som han skulle berätta hela sin levnadshistoria för och "öppna" sig för så att de tillsammans skulle kunna komma fram till en genmensam "lösning" så att han skulle må bättre. Detta var enormt frustrerande för honom men till slut så fick han en jättebra läkare som han talade väldigt gott om och som var öppen för att testa olika metoder för att häva depressionen. Tre dagar innan han tog sitt liv så var han och träffade sin läkare som just talade om ECT, att detta kanske vore ett alternativ då han var deprimerad under en sådan lång period...
Jag frågade mannen som föreläste om det kostade mycket pengar med ECT-behandling då jag hört och dessutom sett vilka bra resultat det har på deprimerade människor. Han sa att det inte var någon billig behandling men fortsatte och sa: "Men det är kanske värt dom pengarna då det kan rädda liv....?"...
Då var inte tårarna långt borta....fan assåh.....av alla jävla läkare som min pappa träffade så var den sista den första som ens funderade på att ECT kanske kunde vara nånting för honom...3 JÄVLA DAGAR INNAN HAN TOG SITT LIV..... jag vet att jag inte borde tänka i dom banorna som jag gör men jag kan fan inte låta bli heller...för tyvärr så tror jag att min pappa hade varit i livet idag om han fått testa denna behandling tidigare....
Kommer aldrig kunna släppa den tanken....fucked up...
Återigen fredag...
GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN BROR! :)
Nu sitter man hemma hos älskade Ethii...har gjort tårta för första gången i mitt liv hehe ;P
Får la se om den går att äta eller inte, det visar sig hehe :)
Blir en lugn fredag för min del då jag ska upp kl 6 imorn bitti för att gå på praktik. Jobbigt att kliva upp men kul med praktik iaf :)
Pallar inte skriva nå mer nu...men jag önskar er alla en trevlig helg!
Ta hand om varandra!
Kramisar / Ida
Nu sitter man hemma hos älskade Ethii...har gjort tårta för första gången i mitt liv hehe ;P
Får la se om den går att äta eller inte, det visar sig hehe :)
Blir en lugn fredag för min del då jag ska upp kl 6 imorn bitti för att gå på praktik. Jobbigt att kliva upp men kul med praktik iaf :)
Pallar inte skriva nå mer nu...men jag önskar er alla en trevlig helg!
Ta hand om varandra!
Kramisar / Ida
Trötter...
Trött trött trött trött trött o ännu mer trött....fattar inte hur man kan gå omkring o gäspa en hel dag...knas...
Har träffar Nadia, Evine, Mimmi o Merima idag...de var skoj...var länge sen man umgicks nu...tyvärr...knas när tiden inte räcker till för alla ens vänner...Men det var skoj o träffa er iaf tjejer :) Ni är gooa töser ska ni veta (K)
Näe nu får man gå å lägga sei om man ska orka upp klockan 5 imorn bitti o gå ut o promenixa med mamsen.
Sköt om er gott folk och var rädd om er!
HuGs / Ida
Har träffar Nadia, Evine, Mimmi o Merima idag...de var skoj...var länge sen man umgicks nu...tyvärr...knas när tiden inte räcker till för alla ens vänner...Men det var skoj o träffa er iaf tjejer :) Ni är gooa töser ska ni veta (K)
Näe nu får man gå å lägga sei om man ska orka upp klockan 5 imorn bitti o gå ut o promenixa med mamsen.
Sköt om er gott folk och var rädd om er!
HuGs / Ida
Hmmm....
Hmm....ja va fan ska man skriva...känner mei helt tom...helt ihålig, vad kommer den känslan ifrån??
Jag är sååå less på att aldrig veta vad fan jag känner, allt i min röriga skalle bara snurrar runt runt och ingenting blir nå klarare...snarare tvärtom...det blir bara ännu rörigare ju mer jag tänker och försöker att klara upp saker och ting..
Jag vet att mina närmaste kan se på mig när jag inte mår bra....det behöver bara vara nåt litet som hänt men det lyser igenom mei....dom känner mei utan och innan....det känns sjukt bra...fast lite jobbigt ibland då jag verkligen inte kan gömma mei bakom mitt skal o vara få "vara ifred"...fast det får jag på sätt och vis ändå...för vill jag inte prata så behöver jag inte...det som är så otroligt skönt. *Mina Änglar*
Samtidigt så blir jag nästan beundrad över hur väl vi människor kan dölja våra känslor...dölja vad vi verkligen känner oavsett om det är något som verkligen "äter upp" en inombords...det är faktiskt beundransvärt tycker jag...Jag vet inte hur många personer som säger orden: "du är alltid så glad och trevlig när man träffar dig, hur orkar du?" till mei när man träffas. Då blir jag nästan full i skratt ibland då jag verkligen inte mår bra, men man tar på den där masken som visar ett leende och ger ifrån sig en glad ton....även fast sanningens känslor är något helt annat...facinerande må jag säga... '
Men ni som säger det till mei, tänk så här istället: Ler och är jag glad när jag träffar er så betyder det att jag tycker att det är kul att träffa er, sedan vill jag förmodligen inte visa mitt tragiska Jag... Skulle jag inte tycka att det är roligt att träffa er så, tro mei, då skulle ni märka det. Jag kan som vissa kallar det "vara en Bitch, vara kort och otrevlig osv" när jag träffar folk som jag inte vill eller bryr mei om att träffa eller oxå när jag träffar folk vid fel tillfälle, då jag inte hinner att "sätta på mei masken". Ta inte mitt uppförande alltför personligt om jag inte är snäll och trevlig....och säg gärna till mei om jag är otrevlig på något sätt så att jag kan försvara mei istället för att snacka om det med andra....Då får ni svaret rakt i ansiktet ifrån mei, antingen "jag har en dålig dag, jag får be om ursäkt för mitt dåliga uppförande" eller "jag är inte speciellt road eller intresserad av att träffa dei, that's it".....
Men jag har verkligen tänkt på det mer och mer den sista tiden....alltså att om man tycker nånting om någon eller något och inte säger det så får man lixom skylla sig själv om det inte sker nån förändring...man kan inte förvänta sig att något/någon ska bli annorlunda om man inte gör nånting åt saken.....det är sant juh...Jag kan tänka mei att folk tycker att jag är si eller så men seriöst, I don't give a fuck vad folk tycker eller tänker om mei! Om jag inte får höra vilka mina svaga eller dåliga sidor är, då kan jag inte förändra mei eller hur?? Och jag vill inte att folk ska vara annat än ärliga mot mei, jag vill vara en sån bra människa som möjligt och för att jag ska kunna bli det så måste jag höra mina sämre sidor osv. So please; just be honest, aiight??!! :)
Fan va jag längtar tills om 2 helger då jag drar till sthlm med tjejerna o får lite andrum från denhär stan. Man behöver verkligen komma bort ibland, man uppskattar det man har så mycket mer när man kommer hem igen.
Take Care Everybody
BiG HugS / Ida
Jag är sååå less på att aldrig veta vad fan jag känner, allt i min röriga skalle bara snurrar runt runt och ingenting blir nå klarare...snarare tvärtom...det blir bara ännu rörigare ju mer jag tänker och försöker att klara upp saker och ting..
Jag vet att mina närmaste kan se på mig när jag inte mår bra....det behöver bara vara nåt litet som hänt men det lyser igenom mei....dom känner mei utan och innan....det känns sjukt bra...fast lite jobbigt ibland då jag verkligen inte kan gömma mei bakom mitt skal o vara få "vara ifred"...fast det får jag på sätt och vis ändå...för vill jag inte prata så behöver jag inte...det som är så otroligt skönt. *Mina Änglar*
Samtidigt så blir jag nästan beundrad över hur väl vi människor kan dölja våra känslor...dölja vad vi verkligen känner oavsett om det är något som verkligen "äter upp" en inombords...det är faktiskt beundransvärt tycker jag...Jag vet inte hur många personer som säger orden: "du är alltid så glad och trevlig när man träffar dig, hur orkar du?" till mei när man träffas. Då blir jag nästan full i skratt ibland då jag verkligen inte mår bra, men man tar på den där masken som visar ett leende och ger ifrån sig en glad ton....även fast sanningens känslor är något helt annat...facinerande må jag säga... '
Men ni som säger det till mei, tänk så här istället: Ler och är jag glad när jag träffar er så betyder det att jag tycker att det är kul att träffa er, sedan vill jag förmodligen inte visa mitt tragiska Jag... Skulle jag inte tycka att det är roligt att träffa er så, tro mei, då skulle ni märka det. Jag kan som vissa kallar det "vara en Bitch, vara kort och otrevlig osv" när jag träffar folk som jag inte vill eller bryr mei om att träffa eller oxå när jag träffar folk vid fel tillfälle, då jag inte hinner att "sätta på mei masken". Ta inte mitt uppförande alltför personligt om jag inte är snäll och trevlig....och säg gärna till mei om jag är otrevlig på något sätt så att jag kan försvara mei istället för att snacka om det med andra....Då får ni svaret rakt i ansiktet ifrån mei, antingen "jag har en dålig dag, jag får be om ursäkt för mitt dåliga uppförande" eller "jag är inte speciellt road eller intresserad av att träffa dei, that's it".....
Men jag har verkligen tänkt på det mer och mer den sista tiden....alltså att om man tycker nånting om någon eller något och inte säger det så får man lixom skylla sig själv om det inte sker nån förändring...man kan inte förvänta sig att något/någon ska bli annorlunda om man inte gör nånting åt saken.....det är sant juh...Jag kan tänka mei att folk tycker att jag är si eller så men seriöst, I don't give a fuck vad folk tycker eller tänker om mei! Om jag inte får höra vilka mina svaga eller dåliga sidor är, då kan jag inte förändra mei eller hur?? Och jag vill inte att folk ska vara annat än ärliga mot mei, jag vill vara en sån bra människa som möjligt och för att jag ska kunna bli det så måste jag höra mina sämre sidor osv. So please; just be honest, aiight??!! :)
Fan va jag längtar tills om 2 helger då jag drar till sthlm med tjejerna o får lite andrum från denhär stan. Man behöver verkligen komma bort ibland, man uppskattar det man har så mycket mer när man kommer hem igen.
Take Care Everybody
BiG HugS / Ida
Ännu en dag...
Måste ju börja med o säga att jag måste verkligen ha turen med mei ibland. Fick nämligen ett telefonsamtal igår då en gammal bekant sa att han hade min korthållare med allt kvar i. Sheeeet vilken lättnad....mitt gräsliga humör blev lite bättre *haha* Så underbart himla skönt iaf. Detta var som sagt egentligen inte värsta stora grejen men det kändes skönt ändå...inte ens ett problem om man jämför med vad folk har för några problem o bekymmer så jag borde enbart hålla igen käften... *skäms*
Gårdagen fick jag iaf spendera med o bara mysa med min älskade Ethii...sheet gums vet inte vad fan jag skulle göra utan dei. Jag mår så bra av att vara med dei. (L) Men det blev en tidig kväll igår...var skitseg hela dan o kvällen...vi kikade på en film o la oss sen i sängen o glodde på tv o somna typ vid tolv haha...heeeelt otroligt :)
Idag har man varit ute i Birsta en sväng med Evine...snurrat runt när den shoppinggalna lilla flickan skulle byta några tröjor....en annan nöjde sig med o köpa ett nagellack för dom ynka kronorna jag hade i kontanter *haha* Måste beställa nytt bankomatkort imorn oxå, får inte glömma de....
Fattar inte vad det är med mei....nu känner jag mei lite deppig igen....fattar inte hur snabbt det bara vänder med mei o mitt humör, känslor o tankar...knas....ska man vara som en jävla berg-och-dalbana föralltid eller?!?...blir sååå less på att aldrig veta på ett ungefär hur jag kommer att må på morgonen då jag vaknar...
Den som någonsin påstår att livet är lätt kan inte ha vaknat upp på allvar...eller är det jag som lever i en mardröm och aldrig vaknar upp?..
Gårdagen fick jag iaf spendera med o bara mysa med min älskade Ethii...sheet gums vet inte vad fan jag skulle göra utan dei. Jag mår så bra av att vara med dei. (L) Men det blev en tidig kväll igår...var skitseg hela dan o kvällen...vi kikade på en film o la oss sen i sängen o glodde på tv o somna typ vid tolv haha...heeeelt otroligt :)
Idag har man varit ute i Birsta en sväng med Evine...snurrat runt när den shoppinggalna lilla flickan skulle byta några tröjor....en annan nöjde sig med o köpa ett nagellack för dom ynka kronorna jag hade i kontanter *haha* Måste beställa nytt bankomatkort imorn oxå, får inte glömma de....
Fattar inte vad det är med mei....nu känner jag mei lite deppig igen....fattar inte hur snabbt det bara vänder med mei o mitt humör, känslor o tankar...knas....ska man vara som en jävla berg-och-dalbana föralltid eller?!?...blir sååå less på att aldrig veta på ett ungefär hur jag kommer att må på morgonen då jag vaknar...
Den som någonsin påstår att livet är lätt kan inte ha vaknat upp på allvar...eller är det jag som lever i en mardröm och aldrig vaknar upp?..
Skööööönt
Livet känns för en gångs skull rätt så bra...känns nästan konstigt...har nog inte känt att jag mått bra under en lång tid, men nu känns det iaf helt okej :) *lättnad*
Jag tror att mycket har att göra med att jag nu är ute på praktik och jag trivs så sjukt bra! Personalen på avdelningen är verkligen helt underbara, sånna goá människor! Att verkligen känna sig välkommen och inte behöva ha den känslan som man kan känna ibland som om man är i vägen eller att folk inte pratar med en, det problemet existerar inte på den här avdelningen, såå skönt! Och jag känner en sån lättnad då jag från och till under min utbildning tvivlat på iaf jag verkligen vill bli sjuksköterska men nu vet jag att det är värt det, helt klart. Det som jag trott att jag vill arbeta med hela tiden vill jag verkligen arbeta med, jag känner att jag funnit min plats. Det är arbeta inom psykiatrin. Många skräms av ordet psykiatri....och det är beklagligt att samhället har en sån vriden syn då det gäller psykiatrin....det är människor det oxå, inte "farliga psykopater" som många tror....bara så ni vet :)
Ikväll blir det troligen utgång med några klasskompisar och deras vänner från hemstäderna....ska bli skoj. Man träffas så himla sällan numer vilket är sååå tråkigt. Det är så många gånger man önskar att man bara kunde klyva sig själv i flera bitar för att hinna med det man vill....dygnets 24 timmar räcker helt enkelt inte till...
Jag blir lite lättad då jag märker att jag kan se positivt på saker och ting fortfarande och inte bara se mörker och att allt går "åt helvete" hela tiden, jag har stundvis känt så nämligen...men nu känns det som sagt rätt hyffsat :)
Ta hand om er allihopa och ha en trevlig helg! Var rädda om varandra!
*BiG HugS* / Ida
Jag tror att mycket har att göra med att jag nu är ute på praktik och jag trivs så sjukt bra! Personalen på avdelningen är verkligen helt underbara, sånna goá människor! Att verkligen känna sig välkommen och inte behöva ha den känslan som man kan känna ibland som om man är i vägen eller att folk inte pratar med en, det problemet existerar inte på den här avdelningen, såå skönt! Och jag känner en sån lättnad då jag från och till under min utbildning tvivlat på iaf jag verkligen vill bli sjuksköterska men nu vet jag att det är värt det, helt klart. Det som jag trott att jag vill arbeta med hela tiden vill jag verkligen arbeta med, jag känner att jag funnit min plats. Det är arbeta inom psykiatrin. Många skräms av ordet psykiatri....och det är beklagligt att samhället har en sån vriden syn då det gäller psykiatrin....det är människor det oxå, inte "farliga psykopater" som många tror....bara så ni vet :)
Ikväll blir det troligen utgång med några klasskompisar och deras vänner från hemstäderna....ska bli skoj. Man träffas så himla sällan numer vilket är sååå tråkigt. Det är så många gånger man önskar att man bara kunde klyva sig själv i flera bitar för att hinna med det man vill....dygnets 24 timmar räcker helt enkelt inte till...
Jag blir lite lättad då jag märker att jag kan se positivt på saker och ting fortfarande och inte bara se mörker och att allt går "åt helvete" hela tiden, jag har stundvis känt så nämligen...men nu känns det som sagt rätt hyffsat :)
Ta hand om er allihopa och ha en trevlig helg! Var rädda om varandra!
*BiG HugS* / Ida
De första raderna....
Välkommen får man väl lov att säga :)
Hmm.....ja vad ska man skriva egentligen??....Jag vet egentligen inte ens varför jag skaffade mig den här bloggen, men jag tror nog att det kan vara bra för mig att "skriva av mig" lite...?? Jag går nog omkring och tänker och funderar på mer saker än vad jag själv är medveten om, som alla andra....så då kan det nog vara bra att skriva ner lite av det man har inom sig...det sägs så i alla fall....
Här kommer Du att kunna läsa om mina tankar och mina funderingar....vad som händer i mitt liv mm. Det som jag kommer att skriva här kommer att komma från mitt hjärta, så klarar du inte av att läsa vad jag faktiskt känner, tänker, tycker, anser eller gör så är det bättre att lämna denna adress...
Sköt om er allihopa!
Kramisar / Ida
Hmm.....ja vad ska man skriva egentligen??....Jag vet egentligen inte ens varför jag skaffade mig den här bloggen, men jag tror nog att det kan vara bra för mig att "skriva av mig" lite...?? Jag går nog omkring och tänker och funderar på mer saker än vad jag själv är medveten om, som alla andra....så då kan det nog vara bra att skriva ner lite av det man har inom sig...det sägs så i alla fall....
Här kommer Du att kunna läsa om mina tankar och mina funderingar....vad som händer i mitt liv mm. Det som jag kommer att skriva här kommer att komma från mitt hjärta, så klarar du inte av att läsa vad jag faktiskt känner, tänker, tycker, anser eller gör så är det bättre att lämna denna adress...
Sköt om er allihopa!
Kramisar / Ida
