17 September
Håller ju under den första delen av denna skoltermin på att ska skriva c-uppsats. Det är inte så himla lätt ska ni veta men det ska nog bli ett bra arbete i slutändan, även fast det känns mörkt just nu. Denna och den kommande veckan kommer att bestå av att läsa en massa vetenskapliga artiklar, inte sådär jätteroligt med den krångliga engelskan som alla är skrivna på men på ett sätt är det ändå intressant och det ska gå!
Jag och Olle som killen som jag ska skriva detta arbete tillsammans med heter har valt att skriva om: Anhörigas upplevelse av att leva med en person som har bipolär sjukdom. Det var den sjukdomen som min pappa hade, och jag hade redan när jag började sjuksköterskeutbildningen tankar på att skriva min c-uppsats om något med bipolär sjukdom...då var pappa fortfarande i livet.
I våras då vi studenter skulle börja fundera kring vilket ämne vi ville skriva om så rekommenderade lärarna oss att vi inte skulle skriva om någonting som stod oss för nära känslomässigt, som ex. att skriva om cancer om man haft en förälder som nyligen gått bort i detta. Men jag var fast besluten om att jag ville skriva om pappas sjukdom, dels tror jag att det är en typ av bearbetning för mig efter allt som hänt och dessutom vill jag belysa denna sjukdom som är så pass vanlig men som många människor ändå inte har någon som helst kunskap om. Det är trots allt cirka 1% av den vuxna befolkningen som har fått diagnosen Bipolär sjukdom, och det är rätt många människor vi pratar om då.
http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1388
Detta är en bra hemsida om det är någon som är intresserad av att läsa mer om sjukdomen.

Jag och Olle som killen som jag ska skriva detta arbete tillsammans med heter har valt att skriva om: Anhörigas upplevelse av att leva med en person som har bipolär sjukdom. Det var den sjukdomen som min pappa hade, och jag hade redan när jag började sjuksköterskeutbildningen tankar på att skriva min c-uppsats om något med bipolär sjukdom...då var pappa fortfarande i livet.
I våras då vi studenter skulle börja fundera kring vilket ämne vi ville skriva om så rekommenderade lärarna oss att vi inte skulle skriva om någonting som stod oss för nära känslomässigt, som ex. att skriva om cancer om man haft en förälder som nyligen gått bort i detta. Men jag var fast besluten om att jag ville skriva om pappas sjukdom, dels tror jag att det är en typ av bearbetning för mig efter allt som hänt och dessutom vill jag belysa denna sjukdom som är så pass vanlig men som många människor ändå inte har någon som helst kunskap om. Det är trots allt cirka 1% av den vuxna befolkningen som har fått diagnosen Bipolär sjukdom, och det är rätt många människor vi pratar om då.
http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1388
Detta är en bra hemsida om det är någon som är intresserad av att läsa mer om sjukdomen.
Jag sökte på lite bilder för att se om man kunde
hitta någon bild som beskriver den markanta
skillnaden av sjukdomens två poler och hittade
den här bilden som beskriver detta bra:
hitta någon bild som beskriver den markanta
skillnaden av sjukdomens två poler och hittade
den här bilden som beskriver detta bra:

Jag är helt övertygad om att jag kommer att tänka extra mycket
på pappa under dessa veckor som jag skriver uppsatsen, men som jag
skrev tidigare så tror jag att detta är bra för mig i min bearbetnings-
process. Pappa kommer alltid att finnas i mina tankar ändå, så länge
jag lever, och jag vill aldrig sluta tänka på honom!
på pappa under dessa veckor som jag skriver uppsatsen, men som jag
skrev tidigare så tror jag att detta är bra för mig i min bearbetnings-
process. Pappa kommer alltid att finnas i mina tankar ändå, så länge
jag lever, och jag vill aldrig sluta tänka på honom!
Ett stort tack till min underbara familj, släkt och
mina vänner för att ni finns här och ger mig ett
liv som är meningsfullt och värt att leva. Jag
älskar er så otroligt mycket och jag hoppas
alla att ni vet hur värdefulla ni är för mig.
*Lots of Love*
mina vänner för att ni finns här och ger mig ett
liv som är meningsfullt och värt att leva. Jag
älskar er så otroligt mycket och jag hoppas
alla att ni vet hur värdefulla ni är för mig.
*Lots of Love*
Ta hand om er allihopa!
*BiG HuGs 2 Ya All* /Ida
Kommentarer
Postat av: Ann (fd klasskompis) i Stockholm :)
Ida, jag tycker du gör helt rätt, och tror även att du tänker rätt angående din egen bearbetning av händelsen. Tror sorgearbetet blir lättare ju mer förståelse du får för varför din pappa gjorde som han gjorde. Ser fram emot att (om jag får) läsa uppsatsen när den är klar, låter som att den kan bli super! Stor kram och massa lycka till!
Postat av: Anonym
Ida, jag tror också det är bra för dig att skriva om detta, jag vet att Conny skulle vara så stolt över dig. Jag ser också fram emot att få läsa den. Lycka till. Jag längar efter dig, hoppas att vi ses snart. Kram från mig//BM
Trackback