Tror inte att det finns någon dag som är så överskattad. Sjukt mycket reklam i tidningar på hjärtan och rosor, allt i rött och rosa. Undrar egentligen vad den här dagen kommer ifrån urspungligen. Varför just 14/2 liksom? Man har spenderat hela dagen och kvällen på jobbet. Men det har gått bra och man har fått skratta en massa idag igen. Man är ju även arg och irriterad också, så inte bara skratt ska ni tro, även fast det är en hel del. Min supersnälla arbetskollega B kom och hämtade mig imorse, skjutsade även hem mig. Och han ska hämta mig imorgon bitti igen. Känns nästa pinsamt att han ska åka upp hit och hämta mig. Fast tro mig, låter som att jag "sniker" skjuts men så är det inte. Jag har inte ens frågat. Men jag är verkligen tacksam, innerligt. Supersnäll är han, inte alls pga att han skjutsar mig, utan på alla sätt. Han känns lite som en pappa. Kul att kunna få träffa så himla underbara människor på sin arbetsplats. Det gör dagarna så mycket lättare att ta sig igenom.

06.40 blir jag hämtad imorgon. Sen är det jobb fram till klockan 21. Kändes nästan som om jag jobbade ett sånt pass idag också, även fast man började 09.45. Timmarna går verkligen långsamt mellanåt. Men jag ska verkligen inte klaga, för som det ser ut i dagsläget så ska man bara vara glad över att ha ett jobb då det inte alls är lätt att få. Sen att man dessutom trivs så himla bra är ju pricken över "i:et". Jag beundrar, eller hur man nu ska formulera sig, hur personer som inte trivs på sin arbetsplats orkar gå till jobbet varje dag. Det måste ju verkligen vara skittärande om man inte trivs. Jag är glad, och kanske lyckligt lottad att inte ha hamnat i den situationen. O glad för det är jag!

Om exakt 7 dygn sitter man på planet påväg mot Thailand. Det börjar verkligen närma sig nu. Mamma och Micke har kommit fram iaf, fick sms av dom någon gång under dagen. Så skönt dom ska ha det, lyckostar. Känns lite tomt hemma utan dom, fast snart är vi samlade igen. Kommer bli super.

Dags för mig att ta ett bad nu. Sen är det inte omöjligt att jag kryper ner i sängen och glor en stund på tv:n innan det är dags att "slå igen dom bruna" så att man pallrar sig upp imorgon. Lite roligt att fler och fler, både personal och patienter kallar mig för Bella på jobbet nu. En patient frågade mig om jag hette det på riktigt. Men jag har inget emot det, Bella är ett fint namn så det har jag redan vant mig vid att bli kallad nu. :)

Undrar vad alla andra har för sig en lördagskväll som denna. Vad du än har för dig så hoppas jag att du har det bra och en riktigt trevlig lördagskväll. Kanske umgås med vännerna, festar eller har myspys och romantik med den du älskar? I vilket fall, hoppas du har det najst.

På återseende gott folk!

*BiG HuGs*