För någon dag sedan tittade jag tillbaka i min blogg och blev då varse att den är precis som jag vill att den ska vara. Jag kan gå tillbaka och läsa om min lilla älskade pojk, följa hans utveckling, med andra ord det största syftet med min blogg uppfyller jag. Det var mest därför jag började blogga igen, för att kunna skriva om min lilla gosse och hans utveckling då man väldigt lätt glömmer olika händelser i hans liv, när saker sker osv. Sedan förstår jag att det kanske inte är det allra roligaste att mestadels bara läsa om min son, men så är det och så kommer det att bli. Så ni vet.

När jag kollade igenom bloggen så blev jag även varse om vilken gudomligt vacker son jag har! Han är verkligen hur fin som helst och jag kommer aldrig att kunna titta mig less på honom. Världens vackraste!

Något jag glömt skriva ner är att Julian nu, sedan kanske två veckor tillbaka, slutat att ta nappen. Den är
inte intressant för fem öre. Sedan har ju Julian massa tänder på g också, hur många vet jag inte riktigt då han inte är så intresserad av att låta en titta i hans mun. Kindtänder har börjat komma på båda sidorna både uppe och nere i alla fall.