Var en riktigt utmaning att kliva upp ur sängen imorse. Men upp tog jag mig tillslut, även om jag väldigt nära att somna på bussen. Blev lite piggare av promenaden upp mot jobbet sen. Haft en helt okej dag på jobbet, kom dock inte därifrån förrän vid halvsex.

När jag väl kom hem vid halvsju så var jag helt slut. Tänkte lägga mig och vila en stund för att sedan kliva upp och göra lite käk. Det sket sig. Vaknade 23.20 av att älskade Jasmina ringer och väcker mig. Blev fler timmars vila än vad jag hade tänkt mig. Och imorgon börjar jag sju, hoppas fan att jag kan somna om snart. Det är ju bara imorgon som jag ska upp så tidigt, sen ledig i två dagar. Får inte försova mig.

Näe, ska försöka sova nu. Måste, måste, måste.

För mycket tankar som snurrar runt i mitt huvud nu.
Vill bara ta bort, radera allt ur mitt huvud.
Bara få vara helt fri från allt.
Om det ändå gick, men nej.

Istället är jag fast i mig själv med allt...